En litteraturöversikt av Hilde Storrøsæter och kollegor analyserade 173 internationella studier om generativ AI i skolan. Resultatet visar att AI i sig varken förbättrar eller försämrar elevers kritiska tänkande och problemlösningsförmåga – verktygen kan ha både positiva och negativa effekter beroende på hur de används. När AI blir en genväg till färdiga svar ökar risken för ytligt tänkande och minskad självständighet.

Studien påvisar dessutom stora kunskapsluckor: 80 % av tidigare forskning har fokuserat på universitetsstudenter, medan barn och ungdomar är underrepresenterade. De flesta studier är självrapporterade och geografiskt snedvridna, med en övervikt av forskning från Asien och västliga länder. En norsk medieundersökning visar att andelen unga (9-18 år) som använder Google har fallit från 72 % (2024) till 47 % (2026), medan 39 % av 11-12-åringar nu använder AI-verktyg.

Trafiken till den unga-inriktade webbplatsen ung.no minskade från 24 milj. till 18 milj. besök mellan 2024 och 2025, delvis på grund av AI-sammanfattningar.