En gemensam studie från Chalmers och Edinburgh Napier University har analyserat 3 000 motioner som lagts av svenska riksdagspolitiker under det senaste året. Resultatet visar att cirka 10 % av dessa texter troligen har skrivits med hjälp av artificiell intelligens, trots att ingen politiker har redovisat detta. Forskarna pekar på två huvudrisker: först kan AI‑genererade formuleringar vara så välformulerade att fel och missvisande påståenden blir svårare att upptäcka. För det andra undermineras förtroendet när innehållet inte märks som AI‑stött.

Studien lyfter också fram EU:s nya transparensregler som trädde i kraft den 2 augusti. Dessa kräver att alla samhällsaktörer tydligt markerar när AI har använts i deras material. För riksdagens medlemmar innebär det att framtida motioner måste märkas om de har skapats med AI‑hjälp, vilket kan leda till ökad öppenhet men också nya administrativa bördor.

Vad innebär detta för svensk vård? Även om nyheten rör politiska dokument, visar den hur snabbt AI sprider sig i offentliga texter. Inom vården kan liknande verktyg användas för att skriva rapporter, patientinformation eller beslutsunderlag. Transparens blir då avgörande för att upprätthålla patienternas förtroende och för att säkerställa att kliniska beslut inte baseras på oidentifierade AI‑genererade fel.