Analytiker varnar för att företag som snabbt har infört AI‑verktyg ofta är oförberedda på både interna och externa hot. Vanliga problem är att känslig data oavsiktligt delas med stora språkmodeller eller att hemliga filer laddas upp till offentliga plattformar som GitHub. Sådana läckor kan skapa enkla ingångar för angripare. För att möta detta skiftar organisationer från en reaktiv till en proaktiv hållning, där de simulerar potentiella attacker och använder AI‑drivna verktyg för att kartlägga sin digitala attackyta. Verktyg kan skanna offentliga webbplatser, filarkiv och sociala medier för att identifiera exponerade resurser och prioritera åtgärder. Små och medelstora företag har särskilt svårt att investera i avancerade säkerhetstjänster, vilket gör dem mer sårbara. Leverantörer som Mandiant och CrowdStrike erbjuder skräddarsydda lösningar, men kostnaden kan vara ett hinder för mindre aktörer.

Vad innebär detta för svensk vård? Inom vården används AI alltmer för journalhantering, beslutsstöd och patientkommunikation. Om vårdinstitutioner inför dessa verktyg utan adekvat säkerhetsplan riskerar de att läcka patientuppgifter till externa modeller eller offentliga lagringsplatser. En proaktiv strategi med regelbundna attackyteskanningar och tydliga styrningsramar är därför avgörande för att skydda patientdata och upprätthålla förtroendet för digital vård i Sverige.