Ett ideellt initiativ, Fermi Explorer Mission, planerar att skicka en liten, solenergidriven farkost mot Alpha Centauri senast 2029. Den banbrytande banan har beräknats av ett AI‑system från forskningslabbet Physical Superintelligence (PSI). AI‑verktyget, Get Physics Done, delar upp fysik‑frågan i deluppgifter och väljer automatiskt vilka simuleringar som ska köras, med stöd av stora språkmodeller som Anthropic Claude och OpenAI GPT. Trots en budget på bara 15 miljoner dollar och en färdplan som kan ta upp till 80 000 år, har AI‑systemet identifierat en energisnåll bana som möjliggör en kilogram tung last med konst, vetenskapliga experiment och en kopia av NASA:s Golden Record.

Projektet finansieras av privata givare och Breakthrough Energy, och syftar till att demonstrera att interstellära uppdrag kan planeras utan att kräva enorma resurser eller obegränsad tidshorisont. Även om själva färden är långt bortom en mänsklig livstid, visar detta hur AI kan lösa komplexa ingenjörsproblem som tidigare ansågs omöjliga.

Vad innebär detta för svensk vård?

AI‑metoderna som utvecklats för att optimera banor i rymden kan överföras till vårdsektorn, exempelvis för att optimera logistiken kring medicinsk utrustning eller planera komplexa behandlingsflöden med begränsade resurser. Genom att låta AI bryta ner stora problem i mindre, simulerbara steg kan svenska sjukvården hitta kostnadseffektiva lösningar på svåra tekniska och operativa utmaningar.